Glitterkyss
Nu har jag varit inne i Gimp och försökt göra en glittrig animation, men jag slarvade nog lite och jag får träna lite mer på det. Jag sparade ner flera olika glittriga färger så snart kommer det spraka ordentligt på bloggen.
Solen skiner uppe i det blå
Idag skiner solen och det ser ut att vara alldeles vindstilla. Har inte ricktigt varit på humör att skriva något i bloggen dom senaste dagarna pg. av vissa omständigheter. Mitt kastspö gick av för lite en vecka sedan och jag har inte kunnat fiska, och det har känts. Jag var ute hos Mallen i helgen och då plötsligt kom en av fiskarkompisarna körandes, som jag brukar stöta på ute vid fyren i Lidköping. Jag har väl talat om att jag har en häst ute på Kållandsö, men inte talat om exakt var. Nu kom han i bilen tillsammans med sina två söner och en äldre man som har sin båt där alldesles intill hagarna. Vad världen är liten. Nu skulle dom ut och fiska på vänern. Himmel va sjuk jag blev, och så är kastspöt sönder. På hemvägen sedan så kunde jag bara inte låta bli att ta en sväng förbi ÖoB och köpa ett billigt kastspö, även om jag har ont om pengar. Sedan kastspöt gick sönder så tänkte jag att jag inte skulle köpa ett likadant igen från Fladen, men nu har jag ett i alla fall, fast det är större med större spole. Det är så lugnande att stå och kasta. Hellre fiska än att röka som en del gör. Jag ska senare spara ihop till ett mer kvalitetspö som håller bättre. Idag ser vädret ut att vara en perfekt dag för att fiska. Ska bara glo på serien Hem till gården.
Smilla in action
Ännu dyrare!
Himmel! Det var ännu dyrare att ta ut distriktsvet för att avliva honom med spruta. Jag skulle få betala lite över 2000 kr och sedan 4000 kr till sanitets slakt när dom hämtar honom. Det billigaste alternativet är med bultpistol men då får dom tappa honom på blod, och det får jag inte göra vid stallet så jag får försöka hitta någonstans ute vid betet. Jag känner en kille där ute som inte bor så långt bort, ca 300 m kanske. Har inte haft någon kontakt med honom på jättelänge. Hans lillebror gick i samma klass med mig i 2 år när jag gick grundutbildningen i Fordonsteknik, och hans syster var med i Lottakåren. Ska prova att ringa upp honom i helgen och fråga om han skulle kunna tänka sig att jag fick ta bort Mallen hos honom eller i närheten. Jag kommer bli totalt black annars. Veterinären sa att hästen känner inget utan faller bara ihop. Hon var välldigt trevlig att prata med och hon förstod mig verkligen. Jag blev lite förbryllad ett tag när hon svarade för hon lät som min hovlsagare och ju mer jag pratade med henne så såg jag min hovslagare framför mig. Hon tyckte jag gjorde rätt och det var skönt att höra. Man måste ju ha pengar och kunna ta hand om sin häst på bästa sätt och man ska inte utsätta hästen för onödigt lidande. Mallen mår bra och har inte så ont om han går och äter och slipper bli belastad. Han kan ridas då och då unter vinterhalvåret men man måste ta hänsyn till hans kondition och inte pressa honom när han blir trött och framtung. Han är som jag. En dag mår jag bättre och en annan dag sämre. Det går upp och ner. Det är bara det att han vet inte sitt bästa och kan inte prata för sig som en människa kan. Min hovslagare hade en arab för länge sedan som hade något fel i benen eller hovarna. Hon lånade ut hästen till en ryttare och sa till ryttaren att hon inte fick trava eller galoppera på hård mark som tex asfalt eller hårdare väg yta. Men ryttaren tyckte hästen kändes bra och var välldigt pigg och framåt så hon struntade i vad hovslagaren sa. Hästen fick åter ont igen pg. av ryttarens oförsiktighet och fick senare tas bort för att skadan åter gick upp. Hästen vet inte sitt eget bästa och hoppar och skuttar och är glad när den inte har ont. Men om den rids oförsiktigt och man inte tar hänsyn till skadan den har, så blir den lätt sämre igen, för hästen vet inte sitt bästa. Men vi som är människor och som vet bättre, eller som ska veta bättre vi måste ta hänsyn till djurets bästa. Om jag hade bättre ekonomi så skulle Mallen få gå och drälla hur mycket han ville och ha det skönt och få göra det han är bäst på, ÄTA. Jag skulle inte ta bort honom förän han fick för ont för att göra det han gillar bäst, Äta.
Dyrt!
Håller på och kollar upp olika alternativ till hur jag ska ta bort Mallen. Det som jag skrev i bloggen innan har jag fått slå ur tanken pg. av att stallägaren inte vill att man tappar så mycket blod i närheten av stallet. Hästar är välldigt känsliga för blodlukt och kan bli skrämda. Jag ska ringa till distriktvet. i morgonbitti och se vad dom tar för att avliva en häst. Sanitetsslakt kommer ut senare och forslar bort kroppen och då behöver man inte tappa kroppen på blod. Bästa alternativet är att ta bort honom ute på betet så jag slipper stressen med att hästkärran och att han får dö på lugn och fin plats med inte så mycket människor omkring sig. Tänkte fråga någon bonde därute i närheten av betet annars ifall det inte går i någon beteshage. Sanitets slakt tar då 4000 istället för 4600, men veterinären tar ju lite också. Vet inte än vad än. Klockan hade blivit lite för mycket för att ringa dit i morse. Smilla väcker mig på nätterna och runt 7 tiden på morgon med att hon hoppar omkring på mig och leker för fullt och bits, så jag råkade sova lite längre imorse än jag brukar. Ringde in till hästkliniken istället och kollade dom vad dom tog tog. Runt 5600 inklusive moms kostade det där och så kostar det i hyra i av hästkärra och bensin, så det är nog det dyraste alternativet. Jag har en månad nästan på mig att ordna med det här. Jag hoppas att det ordnar sig på bästa sätt för Mallen för det är honom jag tänker på. Han ska få ha det bra ända till slutet för det är han guld värld. Jag hoppas att känsliga läsare inte tar alltför illa vid sig. Det tillhör livet att födas och att dö. Mallen har levt i 19 år och bara att han kunnat leva så länge med den skadan han har tycker jag är otroligt. Jag har alltid lyssnat och tagit hänsyn till hur han mår och försökt ridit honom därefter. Jag har själv kronisk värk som varierar dag för dag. Jag tror man förstår andra bättre då, som också har värk, för jag har märkt att människor som är friska och inga krämpor har, har lite mindre empati och kan inte sätta sig in i så lätt, hur människor eller djur med smärta har det. Jag vet vad Mallen tål och inte tål och jag ser och känner direkt när han inte är ok att ridas på, för jag vet hur han är när han är ok att ridas på.
Varning för otrevlig läsning
Nu har jag ringt till Sanitetesslakt och kollat upp pris och hur det går till mm, igen. Jag har ringt tidigare för något år sedan och tidigare också o kollat upp, och priset höjs för varje år. 4000 kostade det förra året och nu 4600. Eftersom Mallen är triangelmärkt så har jag redan fått ut försäkringspengarna som han var försäkrad i före han fick stakningsskadan, men dom är slut så jag får betala med egna pengar. Det är precis så jag har dom pengarna på banken, sedan har jag pengar hemma i sparbössan men som jag måste ha till bilen för att reparare den, och försöka hitta vinterdäck i bättre skick än dom jag har, som jag kört med i 12 år. Jag ska prata med stallägaren i morgon och kolla upp var någonstans vi kan vara. Jag skulle helst vilja ta bort honom ute på betet samma dag som vi ska flytta hem dom. Dom ville helst att det skulle vara med någon som höll i honom också, men jag känner ingen som skulle vilja det och jag vet inte om jag skulle kunna vara det. Det skulle bara vara för mycket. Jag var inte med när jag tog bort Mallens mamma. Hon var bara 6 år och Mallen 2 1/2 månad gammal. Då fick jag hjälp av bonden som hade gården men nu är det lite annorlunda. Dom måste vara på en plats där dom kan tappa av allt blod också och som är lätt att sanera, och helst skulle han vara utan skor. Jag sa att han inte kunde vara det pg. hovömhet och att han fick ont, så i speciellla fall gick det väl bra. Dom kunde ta bort skorna efteråt. Mallen är för dålig att användas som medryttar häst, annars skulle jag kunna få in lite pengar den vägen. Men det räcker med medryttare. Han blev i mycket sämre skick efter medryttaren jag hade som inte tog hänsyn till att jag inte ville att han skulle ridas på sommaren. Det var då jag fick triangelmärka honom och trots att han fick vila sedan resten av den sommaren, tog den lång tid för honom att bli såpass bra att man kunde galoppera på honom, men han blev inte samma häst igen. Han tål ingen belastning alls på sommaren och man kan bara rida på honom då och då under vinterhalvåret när han inte går med huvudet nere i backen och äter hela tiden. Man märker det när hovslagaren skor om honom på sommaren. Han blir kinkig när han får stå på 3 ben länge, och när man gör böjprov på honom sedan så haltar han. Däremot några dagar senare när han vilat från hovslagningen, och man gör ett nytt böjprov så brukar han vara ok igen. Jag har gått och tänkt på det här hela sommaren, och det är därför jag fiskat så mycket. Livet är så här och man får försöka göra det bästa av det. Jag har haft så många djur som har dött förr eller senare och som jag fått avliva, så man måste försöka tänka att det är en naturlig process. Livet är så. Har vi en gång fötts så ska vi en gång dö. frågan är bara när? Mallen har i alla fall fått leva i 19 år och fått uppleva en massa spännande och även tråkiga saker. Hans mamma blev bara 6 år, pg. av ett krossat knä, och det tog 5 år för mig att sluta gråta så fort jag såg hennes porträtt på väggen. Misse jag hade, som jag tog med mig när jag flyttade hemifrån, var en bamse katt och världens goaste kisse. Han hade en likadan tjock päls som Nossan men han vägde runt 6 - 7 kg. När han blev 15 så började han se dåligt och tackla av helt. Han blev till sist helt blind, mager som en skrika pg. av att han inte kunde behålla maten längre och vinglig i hela kroppen. Antagligen hade han drabbats av åldersdiabetes. Tillslut kunde jag bara inte se honom längre, det var synd om katten och jag kände att jag hade väntat för länge med att ta bort honom. Jag ville minnas honom som han var när han var frisk och stor katt. 15 1/2 år blev han och jag tänkte att alldrig mer vill jag att något av mina djur ska få lida så länge. Det är svårt att ta det beslutet och veta när i rätt ögonblick det är. En häst är ett dyrt djur att underhålla. Jag har kämpat i så många år med behålla honom så han får leva lite längre. Jag har tiggt pengar från alla håll o kanter och alla pengar jag har eller haft har gått till honom eller till bilen. Jag vill tacka alla som har ställt upp för mig för utan dom hade jag inte kunnat behålla honom så länge. Men nu är pengarna slut och jag har fått nog. Jag måste tänka på hur jag själv mår. Min bil som jag har måste jag underhålla på bästa möjliga sätt för att den ska rulla länge, för när den inte gör det mer så kommer jag få det jobbigt. Min bil är den enda bil hittils som jag hittat som jag kan sitta i bra, utan att få ont. Jag måste värdesätta sådant för att kunna leva ett så drägligt liv som möjligt med mitt handikapp. Allt som jag inte får ont av, mår jag bra av av. Jag längtar efter att ha råd att bara ta bilen och åka iväg och se mig omkring då och då och ta en fika, utan att få ångest av att jag måste ha pengar till mat och stallhyra till Mallen.
Nu regnar det igen
Usch! Dom talade om att det skulle komma upp värme från Spanien men istället kommer det en massa regn. Det är kaos överallt i världen pg. av översvämningar eller hetta. I Pakistan är det över 6 miljoner människor som råkat illa ut pg. av översvämningar, och det är mer än hela Sveriges befolkning. Även i Kina är det översvämningskatastrof, och i sommar har det varit så hett i ryssland, att stora bränder rasat överallt och ödelagt städer och byar här och där, och stora delar av Rysslands skogar vars rök täckt Moskva och gjort människor sjuka samt gjort att dubbelt så många dött än det normalt brukar göra en varm sommar i Ryssland. Över 40 grader varmt i flera veckor har det varit där, och dom säger att dom inte upplevt något liknande under hela rysslands 1000 åriga existens. Vintern som varit var ju också välldigt extremt. Mycket snö och välldigt kallt. Någonstans uppåt landet var det väl nästan 40 minus ett tag och dom som bodde där kunde knappt gå ut. Jag skrev någonting i Bloggen tidigare om en indianstam i Sydamerika som lämnat efter sig en kalender där dom spått att en massa naturkatastrofer skulle ske innan jorden eller människorna skulle försvinna. Även en film har gjorts om det, och man börjar ju undra. Så länge jorden har funnits så har klimatet förändrats. Periodvis har det gått långsamt och sedan snabbt och dramatiskt. Det kan man se om man gräver i jordskorpan eller åker till platser där avlagringar redan finns synliga. Nu förändras vädret åter igen rätt snabbt och vi har nog hjälpt till en hel del den här gången med våra utsläpp. För en vecka sedan ung. så läste jag på internet att åter ett stort isblock, som var flera gånger så stort som Manhattan slitit sig loss någonstans på Grönland den här gången. All is som jag har läst om, som har lossnat och som är på väg att smälta, tänk vad mycket vatten det kommer bli. Jag tycker folk ska tänka på det när dom bygger stora hus invid vattendrag och sjöar. Lisköpings komun ska bygga lägenheter inte långt ifrån där jag står och fiskar. Jag har hört att dom ska bygga vallar mot sjön samtidigt, men Lidköpingscentrum då? Var det 2006 som det var så mycket vatten överallt. Stora områden ute på Läckö var ju översvämmade, och Lidköpingscentrum var hotad så dom fick bygga vallar av sandsäckar utmed hamninloppet och mot torget till. Det finns många ställen över hela världen som ligger risigt till. Strax utanför London finns stora fördämningar som reglerar vattennivån i Themsen. Om dom försvinner på något sätt så kommer London att översvämmas. Holland/Belgien, kommer inte ihåg vilket av dom nu men ett av dom länderna är ju torrbelagd för att få mer landyta och det tack vare stora vallar. Sedan finns det mindre länder som består av öar som håller på att stadigt försvinna ut i havet redan nu. Vi människor måste verkligen få upp ögonen på vad som händer nu och inte vara så blåögda och tänka, det kommer alldrig hända här, för det kommer det göra, förr eller senare. Det har redan varit ett flertal översvämningar här eller i närheten hos våra grannländer, alldeles nyligen.
Här kommer en ny bild jag tagit på Nossan och Smilla som jag döpt om henne till. Jag försäkrade henne idag och jag döpte då om henne. Jag tyckte Smilla passade henne bättre. Katterna kommer bara bättre och bättre överens och Smilla morrar lite mindre nu. Jag fick också mitt kastspö ihopklistrat av en fiskarvän, som hade samma klister som jag blev tippsad om. Jag vågade inte använda det på en gång, trots att han sa att jag skulle testa det. Det verkar vara ett ricktigt superlim det där klistret, och bara 15 kr kostade det, för tre små tuber. Snabbt torkade det också. Helt otroligt. Här har jag gått och köpt dyrt lim genom åren som inte funkat så bra, och så finns det billigt lim som det verkligen är klipp i. Ska bli spännande att testa kastspöt längre fram, när vädret tillåter det. Nu ösregnar det ute, igen.
Här kommer en ny bild jag tagit på Nossan och Smilla som jag döpt om henne till. Jag försäkrade henne idag och jag döpte då om henne. Jag tyckte Smilla passade henne bättre. Katterna kommer bara bättre och bättre överens och Smilla morrar lite mindre nu. Jag fick också mitt kastspö ihopklistrat av en fiskarvän, som hade samma klister som jag blev tippsad om. Jag vågade inte använda det på en gång, trots att han sa att jag skulle testa det. Det verkar vara ett ricktigt superlim det där klistret, och bara 15 kr kostade det, för tre små tuber. Snabbt torkade det också. Helt otroligt. Här har jag gått och köpt dyrt lim genom åren som inte funkat så bra, och så finns det billigt lim som det verkligen är klipp i. Ska bli spännande att testa kastspöt längre fram, när vädret tillåter det. Nu ösregnar det ute, igen.
Typiskt!
Som vanligt var jag nere vid hamnen och kastade med spöt och jag hade inte hunnit kasta så många gånger förän det small till och spöt delade sig i två delar. Det gick av precis där spolen sitter och där man håller om handtaget. Typiskt! Stötte senare på Stephan som brukar ge mig tipps och råd. Han sa att jag skulle försöka limma ihop det med en speciellt lim som man kan köpa på torget av en speciell torghandlare där. Jag skulle bara vara välldigt försiktigt med limmet för det torkar snabbt och är extremt starkt, och jag skulle använda plasthandskar utan talk i. Risken var stor att man kunde limma ihop händerna annars. Han hade fel bil med sig sa han. Annars kunde han ha hjälpt mig på platsen. Men han hade ett par handskar som han gav mig, så jag skulle slippa skaffa det. Den där torghandlaren brukar åka till Nossebro maknad som brukar vara sista onsdagen i varje månad. Om det inte regnar förståss, för han har allt i lådor som han ställer på backen. Den onsdagen är denna veckan så om det är fint väder så ska jag ta mig en tur dit.
En närmare titt på Smily
Här är en närmare titt på Smily. Hon vill gärna bli svart på bilderna men igentligen är hon välldigt mörkbrun och tigrerad. Ska bli spännande att se hur hon blir när hon växt färdigt. Färgen brukar ändra på sig med tiden. Hon är en välldigt sällskaplig dam och vill vara med överallt, även när jag ska äta. Har fullt upp med att plocka ner henne från bordet. Hon mötte mig i dörren när jag kom hem och visade verkligen att hon saknade sällskap, men jag tror att hon var hungrig mer. Hon och Nossan verkar mer och mer tollerera varandra, och hon har låtit Nossan lukta på henne lite försiktigt, till en viss gräns. Jag såg hennes mor idag också när jag var och betalde henne så nu vet jag ungefär hur hon kommer se ut som vuxen. En liten mini panter, slank och smal. Inte alls som Nossan, men det är kul med lite varianter på katterna.
Det verkar gå vägen
Jag har bestämt mig att behålla Smily så idag på vägen ut till Mallen så ska jag ta vägen förbi Smilys ägare som bor strax utanför Örslösa och betala. 100 kr kostar hon. Nossan och Smily vågar mer och mer närma sig varandra men Smily kan inte låta bli att morra fortfarande. När jag stod i köket tidigare och gjorde frukost började dom springa efter varandra och Nossan är välldigt intresserad när Smily leker. Smily är en jättego liten katt som pratar och vill vara med och älskar att busa, och jag hoppas hon och Nossan kommer bli bästa vänner.
Jag misstänker varför kissarna är rädda för Nossan.
Smily som jag har nu är hur charmig som helst och är välldigt sällskaplig och lekfull, men hon vågar fortfarande inte låta Nossan komma för nära. Nossan är nyfiken på henne försöker komma nära henne när hon leker men när Smily upptäcker henne så är det kört. När katter blir rädda och agressiva så reser dom päls på rygg och svans för att bli större och hotfullare, och när jag nu tänker på det så ser Nossan ut att hela tiden gå och se ilsk ut med sin yviga och tjocka päls. Hon ser ut som en ricktig teddykatt precis som Misse jag hade. Jag misstänker att katterna ser Nossan som extra hotfull. med tanke på hur Ziggy reagerade.
<
<Bilder På Smily
Nu har jag fått hem Smily på prov. Hon är ca 14 veckor gammal och en liten tjej. När hon såg Nossan så morrade även hon och jag ricktigt såg hur Nossan tänkte, inte en till som fräser åt mig, så Nossan håller sig på avstånd och blänger lömskt. Även Smily håller sig på sin kant. Jag skulle testat den här lilla från början, för hon hoppar i alla fall inte på Nossan. Hon håller sig för sig själv och leker. Hon är välldigt intresserad av Burre men lite rädd. Burre är minst lika stor som hon och ser och luktar välldigt konstigt för att vara katt tycker hon, och så äter han hö. Första gången burre ville hälsa på henne nere i buren så flög hon rakt upp därifrån. Nu sitter hon på fönsterbläcket eller går omkring på kanten på buren och tittar nyfiket på Burre. På bilden ser hon ut att vara helsvart men man kan skymta att hon randig. Hon är inte ricktigt svart utan mörkbrun, och när hon inte sitter ihopkrupen så är hon mörkrandig.
Smily
Eftersom det inte gick med Ziggy så bra så fick jag lämna tillbaka henne, och nu är Nossan avslappnad igen. Dä va en ricktig skräck katt det där, tror jag nog hon tänkte. Jag har ringt på en annan katt istället som är en kattunge på 14 veckor. Jag skulle få låna hem henne något dygn för att se hur det funkar, och det är väl tur att man kan få göra det. Man vill ju inte ha två katter som inte trivs med varandra. Smily heter kattungen och ägaren tror inte hon kommer bli så stor, pg. av att mamman inte är det. Det passar nog Nossan välldigt bra, för hon själv är välldigt liten. Jag skulle ringa ägaren igen i morgon, för dom var lite upptagna ikväll.
Ziggy har åkt hem.
Ziggy tyckte inte om situationen hon hamnat i, och hon visade verkligen vad hon tyckte om att ha en främmande katt inpå sig. Stackars Nossan. Hon ville verkligen söka kontakt med Ziggy men Ziggy väste och morrade likt en Tasmansk djävul, och så fort Nossan vände sig om för att gå därifrån så hoppade Ziggy på henne bakifrån. Det hela slutade med att Nossan började väsa själv i försvar och när Ziggy gjort sitt utfall och sedan sprang iväng så rusade Nossan efter så det hela slutade nästan med ett ricktigt kattslagsmål så hallmattan flög iväg och blomkrukor yrde. När mammas katt Emma varit här så har det alldrig gått så långt som till slagsmål. Emma har bara morrat lite och sedan hållt sig borta från Nossan. Nossan har försökt att få kontakt med Emma men då har Emma bara sprungit och gömt sig och morrat lite. Nossan tror fortfarande att Ziggy är kvar i lägenheten och hon vågar inte ricktigt gå omkring som hon vill än. Hon får nog lugna ner sig lite ett tag och så får jag senare försöka med en yngre katt. Det är inte för min egen skull som jag skaffar en katt till utan för Nossans skull, och då vill jag att kemin ska stämma mellan dom och att dom kan ha roligt tillsammans.
Animerad Fyr
Här kommer en animation av Lidköpings fyr. Jag gjorde enligt Vickes instruktioner men jag ändrade färg. Fyren blinkar inte ricktigt så fort som på bilden men jag ska testa nästa gång att ändra på numret på redigeringen
Ziggy
Natten blev rätt lugn. Vaknade bara en gång av att dom fräste och av att någonting prasslade till. På morgonen så upptäckte jag att korgen som indiankrassen växer i hade putts ner från sin lilla piedestal, men växten hade klarat sig och satt fortfarande kvar på väggen.
Det har blivit lite mer tuffare tag. Ziggy är välldigt rädd och morrar och fräser fortfarande och så fort Nossan vänder ryggen till rusar Ziggy efter och nästan hoppar på Nossan. Nossan i sin tur tvärvänder och sätter sig och stirrar tillbaks på Ziggy. Nossan har börjat fräsa tillbaks för att försvara sig. Ena stunden rusar Ziggy efter Nossan och i andra stunden rusar Nossan efter Ziggy. Jag får se hur det går under dagen. Jag tror ingen utav dom vill bråka men Ziggy är rädd och tycker nog att bästa försvar är anfall. Ziggy är välldigt lekfull av sig annars och hoppar på mina fötter när jag går förbi. Det är en välldigt långbent och stor katt för att vara en hona på ett år, och hon har en stor bula till mage och är tung. Om hon inte passar sig så kan hon bli lika stor som min mammas katt som är extrem tjock. Alla kastrerade och steriliserade katter har en tendens att lägga på sig.
Det har blivit lite mer tuffare tag. Ziggy är välldigt rädd och morrar och fräser fortfarande och så fort Nossan vänder ryggen till rusar Ziggy efter och nästan hoppar på Nossan. Nossan i sin tur tvärvänder och sätter sig och stirrar tillbaks på Ziggy. Nossan har börjat fräsa tillbaks för att försvara sig. Ena stunden rusar Ziggy efter Nossan och i andra stunden rusar Nossan efter Ziggy. Jag får se hur det går under dagen. Jag tror ingen utav dom vill bråka men Ziggy är rädd och tycker nog att bästa försvar är anfall. Ziggy är välldigt lekfull av sig annars och hoppar på mina fötter när jag går förbi. Det är en välldigt långbent och stor katt för att vara en hona på ett år, och hon har en stor bula till mage och är tung. Om hon inte passar sig så kan hon bli lika stor som min mammas katt som är extrem tjock. Alla kastrerade och steriliserade katter har en tendens att lägga på sig.
Nu är Ziggy här.
Ägaren kom med henne förut och jag ska ha henne tills i morgon. Jag skulle höra av mig då till ägaren för att tala om hur det gått. Vi får väl se hur det går för hon spottar, fräser, morrar och grymtar som en tasmansk djävul när hon får se Nossan. Hon är livrädd med andra ord och känner att hon inkräktar på annans område. Nossan i sin tur tittar storögt på mig och undrar vad är det för vilddjur jag dragit hem, och så går hon och gömmer sig. Hon har dock kommit fram igen och försöker söka kontakt med Ziggy, men håller sig på säkert avstånd. Det skulle jag också göra om jag vore henne. Det första jag gjorde på Ziggy efter att ägaren gått, var att klippa hennes sylvassa klor på framtassarna, och det gick faktiskt bra. Just nu sprang Ziggy iväg och fräste när hon plötsligt fick syn på Nossan bakom fåtöljen. Nossan i sin tur tassade nyfiket efter. Hon har morskat till sig lite och och vågar söka kontakt, kanske för att hon ser att Ziggy är rädd för henne. Det är precis samma situation som hon hade med granntanten som bodde bredvid. Nossan är välldigt rädd för främmande människor, men när hon märkte att granntanten var rädd för henne då var hon inte ett dugg rädd längre. Nossan ville jämt klättra över till granntantens balkong innan den blev inglasad, och jag fick ofta ringa på hos grannen för att få tag på henne igen. Grannen var en jätterar fin gammal dam, men hon har flyttat tillbaks till Göteborg och istället har det flyttat in en sur ragata som hatar katter. Tur att balkongen är inglasad. Om Ziggy inte har lugnat ner sig tillräckligt mycket för att hon ska må bättre så får ägaren ta tillbaka henne. Jag får istället försöka med en yngre katt som är såpass gammal så att den kan lämna sin mamma. Kattungar är mer formbara och brukar inte vara så rädda av sig om dom kommer från en miljö med många katter.
Ny animerad solnedgång
Nu har jag gjort en ny solnedgång enligt Vickes instruktioner, och det var inte så svårt, nu när jag vet vad det mesta finns inne i Gimp.
Här kommer den.
Bilden är tagen för flera år sedan nere vid Framnäs småbåtshamn i Lidköping. Tog en bild på en fiskande tysk.
Här kommer den.
Bilden är tagen för flera år sedan nere vid Framnäs småbåtshamn i Lidköping. Tog en bild på en fiskande tysk.
Nu har jag ringt o kollat.
Och det gick bra att testa först om dom går ihop. Ziggy heter hon. Först trodde jag att hon hette Figgy som Mallens mamma kallades, så jag blev alldeles paff. Ägaren skulle ringa mig i kväll igen. Han sa att han hade så mycket att göra med jobbat och annat och han tyckte att katten var för mycket ensam. Den var välldigt kelen och social och helt orädd för främmande människor. Min katt Nossan springer och gömmer sig så fort det kommer någon, men när jag är ensam med henne är hon världens goaste lilla katt.
När man tycker att kastspön är vackra, då har man nog blivit lite besatt.
Sedan jag fick min första Gädda så har jag bara gått och tänkt på att fiska, och jag längtar efter att få upp nästa Gädda. Jag var inne på Intersport idag och skulle köpa några Jiggar i samma färg som den jag hade när jag fick Gäddan (För Gäddan bet nästan av svansen på jiggen), så kollade jag på några två delade kastspön, som är lite starkare än det teleskop spö jag har. Dom var lackade i grönt och lila metallic färg och hade kromade kastrullar som gnistrade och blänkte förföriskt och som gick tyst och smidigt när man vevade på dom. Himmel va läckra dom va, och det bästa var priset. Dom hade sänkt dom från 400 kr till 299 kr. Men jag får vänta lite till. Mitt spö får hänga med denna sommaren ut, men va sjuk jag blev. Mitt kastspö är ett billigt fladen spö och jag bara väntar på att rullen ska skära ihop eller att spöt ska gå av.
Jag funderar på att skaffa en kompis till Nossan också, men jag vet inte om det skulle funka. Känner ibland att hon skulle ha någon att busa med, men hon har levt så länge själv och katter är ju mycket för revir. Nossan är inte någon vresig honkatt utan mer som en kattunge trots sina 9 år. Jag har hittat en katt på blocket på ett år som ägaren av någon anledning vill bli av med. Katten finns i Lidköping där jag bor och jag tänkte jag skulle ringa och kolla om man fick testa först om dom kunde vara tillsammans. Katten är en ett årig hona, innekatt och steriliserad. Man kan ju alltid ringa och kolla.
Jag funderar på att skaffa en kompis till Nossan också, men jag vet inte om det skulle funka. Känner ibland att hon skulle ha någon att busa med, men hon har levt så länge själv och katter är ju mycket för revir. Nossan är inte någon vresig honkatt utan mer som en kattunge trots sina 9 år. Jag har hittat en katt på blocket på ett år som ägaren av någon anledning vill bli av med. Katten finns i Lidköping där jag bor och jag tänkte jag skulle ringa och kolla om man fick testa först om dom kunde vara tillsammans. Katten är en ett årig hona, innekatt och steriliserad. Man kan ju alltid ringa och kolla.
Min första fångade Gädda
Vilken underbar kväll det har varit idag, och jag lyckades fånga min första Gädda, någonsin, och det var väl bara tur att jag fick upp den, för jag hade ingen kasttaffs på. Den hade lika gärna kunnat bita av linan för mig. 55 cm lång var den och vägde 1 kg. Fick hjälp med att väga och mäta den av en fiskarvän som hjälper mig mycket med råd om hur jag ska fiska. Jag höll på att få en fisk till av okänd sort på kroken, men jag tappade den, för jag blev lite för ivrig och vevade fel så linan slackade. Fick sedan reda på att det är då jag ska slå till spärren så jag inte kan veva bakåt. Fiskarvännen skrattade sedan och sa att nästa år, då är jag proffs. Kvällen var kanon fin. Sjön låg spegelblank. Det var vindstilla och solen gled sakta ner i horisonten. Jag längtar redan efter nästa gång jag får en gädda på kroken. Det var som att veva in en bångstyrig häst. Den här Gäddan gav jag bort men nästa gädda så ska jag försöka att tillreda själv. Har en kokbok vet jag där det finns isntruktioner om hur man filear och tillreder olika sorters fisk. Har alldrig ätit gädda förut och jag vet inte om kan det heller. Är inte ricktigt van vid att fånga levande djur och äta dom själv. Jag åt mycket Aborre när jag var liten, men det var mormor som tilllaga dom åt mig.
Animerad solnedgång
Så här ser en blå kräfta ut.
Så här ser Garrys blå kräfta ut. Harry heter den.Rena monsunregnet!
Fy vad det regnar ute. Det är så fuktigt i luften så det dryper om en. Jag vill gå ut men det ösregnar så jag får vänta till lite senare då det förhoppningsvis har lugnat ner sig. Jag ska också tvätta senare. Har klippt klorna på Burre idag och passade då på att ta lite kort på honom och Nossan, tillsammans. Jag fick passa Nossan för hon fick lite fnatt och skulle sätta sig på honom, men Burre bara kuttrade och såg ut att trivas med det. Nossan skulle ha en lekfull kattunge att leka med, för trots sina 9 år så river hon nästan bohaget imellanåt.
Burre är 5 1/2 år i sommar och än ser jag inga ålderstecken i ögonen som tex starr. Jag räddade ett Marsvin för många år sedan från vanskötsel, som jag inte trodde skulle överleva. Han hade svampinfektioner över hela kroppen och öppna stora sår som han fått när han kliat sig. Han var fruktansvärt mager också. Enligt ägaren så var han välldigt gammal och det syntes på ögonen för han hade vita fläckar på ögonen som var starr. Hemma hos mig fick han mycket mat så han blev dubbelt så stor och jag behandlade honom mot svampen. Men det tog lång tid och det var jobbigt att se honom krampa av smärta när han kliade sig i början. Jag fick ha honom i 4 år då jag tog bort honom till sist och veterinären sa att det var nog det äldsta marsvin han har sett. Snutten döpte jag honom till för han var inte större än ett liten råtta när jag fick honom. Jag vet faktiskt inte exakt hur gammal han blev, men om han var ca 5-6 år redan när jag fick honom, kanske mer, och jag hade han i 4 år till så var han välldigt gammal för ett marsvin. Dom brukar bli runt 5-7 år som en kanin.
Jag blev vungen att ta bort honom tillslut, för han fick svårt att äta och han blev totalt blind.
Jag har en Australisk facebookvän som heter Gary som jag brukar chatta med. Man får bra övning med engelskan och det är intressant att få reda på vad som händer på andra sidan jordklotet. Han är helt fashinerad av älgar och frågar jämt hur våra älgar mår. Han har själv lite djur. En hund, 2 katter, 2 fiskar och en blå kräfta jag glömt namnet på. När han sa att han hade en fisk med armar och klor så skenade min fantasi iväg. För mig eller oss i Sverige är den Australiska naturen exotisk och där borta finns det djur som vi alldrig har sett förut. Så när han sa att han hade en "fish with arms and clows" så dök den här bilden upp i mitt huvud.
Det skulle inte alls förvåna mig om det fanns sådana här djur där nere. När jag tillslut fick se att det var en crayfish, kräfta som var blå, så försökte jag skoja lite med honom om min fantasi. Vet inte om han missförstod mig lite men jag ska skicka den här bilden som visar vad jag tänkte på när han sa, fish with bones and clows.
Burre är 5 1/2 år i sommar och än ser jag inga ålderstecken i ögonen som tex starr. Jag räddade ett Marsvin för många år sedan från vanskötsel, som jag inte trodde skulle överleva. Han hade svampinfektioner över hela kroppen och öppna stora sår som han fått när han kliat sig. Han var fruktansvärt mager också. Enligt ägaren så var han välldigt gammal och det syntes på ögonen för han hade vita fläckar på ögonen som var starr. Hemma hos mig fick han mycket mat så han blev dubbelt så stor och jag behandlade honom mot svampen. Men det tog lång tid och det var jobbigt att se honom krampa av smärta när han kliade sig i början. Jag fick ha honom i 4 år då jag tog bort honom till sist och veterinären sa att det var nog det äldsta marsvin han har sett. Snutten döpte jag honom till för han var inte större än ett liten råtta när jag fick honom. Jag vet faktiskt inte exakt hur gammal han blev, men om han var ca 5-6 år redan när jag fick honom, kanske mer, och jag hade han i 4 år till så var han välldigt gammal för ett marsvin. Dom brukar bli runt 5-7 år som en kanin.
Jag blev vungen att ta bort honom tillslut, för han fick svårt att äta och han blev totalt blind.
Jag har en Australisk facebookvän som heter Gary som jag brukar chatta med. Man får bra övning med engelskan och det är intressant att få reda på vad som händer på andra sidan jordklotet. Han är helt fashinerad av älgar och frågar jämt hur våra älgar mår. Han har själv lite djur. En hund, 2 katter, 2 fiskar och en blå kräfta jag glömt namnet på. När han sa att han hade en fisk med armar och klor så skenade min fantasi iväg. För mig eller oss i Sverige är den Australiska naturen exotisk och där borta finns det djur som vi alldrig har sett förut. Så när han sa att han hade en "fish with arms and clows" så dök den här bilden upp i mitt huvud.
Det skulle inte alls förvåna mig om det fanns sådana här djur där nere. När jag tillslut fick se att det var en crayfish, kräfta som var blå, så försökte jag skoja lite med honom om min fantasi. Vet inte om han missförstod mig lite men jag ska skicka den här bilden som visar vad jag tänkte på när han sa, fish with bones and clows.
Lekt i Gimp igen
Jag är en ricktig nattuggla. Jag har vänt lite på dygnet men jag sover som bäst på morgonen. Om jag lägger mig tidigt tex vid 23:00 så vaknar jag vid 06:00 och är jätte trött. Men om jag lägger mig vid 01:00 ung. så vaknar jag ung. vid 08:00 - 09:00 och är inte trött, konstigt nog. Nu har jag varit lite i Gimp igen och gjort en rolig bild på mig i en bil. Jag låtsas att jag är en i Familjen Ewing i serien Dallas. Önskar bara att jag var lika rik och hade den där ranchen dom bodde på.
Var det inte Bobby som hade en likadan bil som på bilden? Ha ha ha.
Lekt lite i Gimp igen
Har lekt lite med gamla bilder som jag gjort om till penslar. Det blev glittrigt värre. Bilderna tog jag nångång förra året med min lilla digitalkamera som jag köpte på Netto för 99:- Jag tog flera kort för att vara säker på att det blev något, och nu när jag tittade på dom så tänkte jag att det kunde vara kul att sätta ihop dom så det blev rörelse i dom.
Obs! Jag undrar en sak. Jag har en gammal "vän" som jag varit en hel del irriterad på. Jag tycker inte om att prata skit, det är det värsta jag vet, men jag har mått dåligt av den här vännens beteénde länge. Den här vännen säger att nästan alla killar vänsterprasslar nån gång i livet och man kan inte diskutera om det här utan att den här vännen blir rasande. Vännen säger att vänsterprassla är det vanligaste som finns och man ska inte ha ett förhållande med någon om man inte är beredd att dela sin partner med någon annan. Vännen höll på att försäga sig lite och jag misstänker, och jag har misstänkt länge att vännen vänsterprasslar själv. Jag har flera väninnor som har och haft det kämpigt med sina förhållande och jag har blivit förskräckt över människors beteénden. Jag är uppväxt i en otrygg miljö och jag känner mig välldigt otrygg som vuxen också pg. av vissa händelser. Jag undrar, finns det någon som har ett bra och tryggt förhållande med någon utan strul. Ursäkta att jag säger det här men den här vännens beteénde påminner starkt om en katts leverne, som vandrar från gård till gård. Vad är normalt för en människa att beteé sig? Har hört det gamla ordspråket "En sjöman har en flicka i var hamn" så många ggr. att jag börjar tro på det. Isåfall vill jag inte ha förhållande med någon, för jag vill inte bli sårad mer.
Solnedgång över Lidköpings hamn
Så här såg det ut ikväll nere vid Lidköpings hamn där jag brukar fiska. Vet inte var all fisk tagit vägen men det har slutat att nappa. Det har inte nappat någonting sedan då regnet kom och vattnet blev skitigt. I början högg det lite och jag såg en aborre anfalla jiggen men missa den precis. Till och med han som brukar få fisk får inget längre. Tydligen är det så överallt häromkring. Har en granne som var ute med båten vid Hindens rev. Elva båtar var dom tillsammans och ingen fick något. Var har dom tagit vägen?
Bilder från Mallens sommarbete
Adpterad hundanimation
Kikade in på Vickes nya bloggsida och där fanns en hundanimation som han ville att man skulle adoptera.
Visst är den söt.
Visst är den söt.
Blixt & dunder
Passar på att snabbt skriva lite i bloggen innan åskan kommer igen. Hon har dundrat på ordentligt i eftermiddag och jag har känt mig tvungen att dra ur kontakterna, fast jag bor i stan. Ljuset blinkade och försvann titt som tätt och modemet till datorn och tv:n blinkade hur som helst ett tag så jag tyckte det var lika bra att stänga av dom helt. Det mulnar på igen i kanterna ser jag och jag hör åskan mullra svagt i horisonten. Jag kände mig konstig i huvudet när jag vaknade i morse och jag förstod sedan när jag gick ut, att det var pg. av vädret.
Jag längtar till västkusten men jag är inte så säker på att jag kommer dit i sommar. Jag hoppas att jag nästa år kommer dit i alla fall. Jag har börjat gå i skogen och börjat leta efter kantareller och jag har hittat lite så att det räckt till några mackor. Jag höll på att trampa på en liten harpalt i går när jag var ute i skogen. Jag blev jätte rädda när det plötsligt hoppade iväg en liten grå lurvig sak, mitt framför fötterna på mig. Tur jag inte trampade på honom. Obs! Precis nu sa dom på tv4 nyheterna att åskan slagit ner i en villa i Falköping. Inga människor kom till skada men villan verkade ha bli blivit förstörd. Som sagt den dundrade på ordentligt här förut.
Jag längtar till västkusten men jag är inte så säker på att jag kommer dit i sommar. Jag hoppas att jag nästa år kommer dit i alla fall. Jag har börjat gå i skogen och börjat leta efter kantareller och jag har hittat lite så att det räckt till några mackor. Jag höll på att trampa på en liten harpalt i går när jag var ute i skogen. Jag blev jätte rädda när det plötsligt hoppade iväg en liten grå lurvig sak, mitt framför fötterna på mig. Tur jag inte trampade på honom. Obs! Precis nu sa dom på tv4 nyheterna att åskan slagit ner i en villa i Falköping. Inga människor kom till skada men villan verkade ha bli blivit förstörd. Som sagt den dundrade på ordentligt här förut.
