Yvonne Johansson

Jag har inte orkat skriva i bloggen något på ett par dagar. Det tog musten ur en att flytta Mallen. Han tycker inte om att åka kärra och stressar upp sig. Jag brukar träna ilastning om jag vet att jag ska någonstans men nu hade jag ingen chans till det. När Mallen var yngre tränade jag tävlade lite i western och då fick han åka kärra oftare. Då blev han inte så stressad bara för att det blev en vana att åka. Men så fort han får hålla upp ett tag så får jag börja om igen med att träna i lastning plus att jag får åka små svängar med honom så han slutar stressa upp sig. Han blir alldesles löddrig av svett stackarn. Det hade kommit nya hästar i stallet också varav en, ett sto ska gå i samma hage som Mallen o Milles. Mallen hade igår sprungit på nånting i hagen för att förmodligen komma undan den nya hästen, och fått ett sår på en bakkota, plus att det hade svullnat. Såret var inte djupt men jag gjorde rent det och sprayade på "plåster på burk" som det heter. Det luktar tjära och det blir en skyddande hinna över såret så det håller flugorna borta. Han haltade inte så om några dagar har nog svullnaden gått ner. Det blir så när främmande hästar kommer ihop. Dom ska göra upp om platserna inom den nya flocken och då blir det lite bråk. Mallen vill inte bråka, Han kan gå med vilka hästar som helst bara för att han går undan så fort någon grinar illa mot honom, men risken finns ändå att han kan göra illa sig. Sedan finns det hästar som är mer dominanta och som vill häva sig över andra, och om flera dominanta hamnar i samma hage, då kan det bli ricktigt tufft. Ibland går det inte ha vissa hästar tillsammans för dom kan sparka sönder varandra totalt. Om hästar fick gå fritt som vildhästarna i USA, då kommer hästarna undan varandra mycket lättare och dom hästarna som jagas iväg pg. av att dom inte tex inte kan foga sig i flocken. Dom blir s.k. utbölingar och håller sig i utkanterna av flocken. Eller så finner dom en ny flock som dom kan häva sig bättre i. Risken för att dom skadar sig då blir mindre.
 Det finns alltid en hingst i en flock som vaktar sitt "harem" stona, och det gör han för att skydda dom från andra hingstar som vill ta över flocken. Och sedan finns det ett dominant sto "alfasto" som bestämmer över flocken. Oftast är det äldre sto som har mycket erfarenhet och som dom andra hästarna kan känna sig trygga med. Det är viktigt för flockens överlevnad. Och om inte gruppen av ston känner sig nöjda med sin ledarhingst så kan alfa stoet dra iväg med flocken för att leta reda på en ny hingst. Alla i flocken har en roll. Tex en häst kanske är mer uppmärksam på saker och ting och brukar vara mer nyfiken och tuff. Om flocken stöter på något konstigt så brukar den hästen gå och kolla vad det kan vara för något, det kan ju vara farligt. Ett annat sto kan också agera extra barnvakt åt flockens föl. En annan häst kanske också är bra på att lukta till sig vatten och kan då rädda flocken ifrån att törsta ihjäl.
När vi människor stänger in våra hästar i hagar och stall så tvingar vi ihop dom i grupper som dom kanske inte trivs i, och då har dom ingen chans att byta flock eller komma undan en mobbare.
Usch det här påminner om skolan. Där finns många stackars ungar som också blir mobbade.

Tog en nostalgi tripp runt Kinnekulle idag, och upptäckte vad mycket gran skog som huggits ned. Sist jag åkte runt där var förra året. Åkte förbi mormors gamla sommarstuga som hon köpte strax efter att hon sålt stugan i Bohuslän. Vet inte vem som äger stugan nu men grannen bredvid hade vidgat ut sig ordentligt. Miljön uppe på Kinnekulle är välldigt speciell, och påminner mig om Englands landskap med mycket lövskog. Om jag hade pengar så skulle jag vilja bo där. Miljön där uppe får mig att må bra, och den får mig också välldigt sentimental så jag börjar gråta ibland. Det är så himla vackert där.
Jag tog lite bilder med min mobilkamera, men bilderna blir inte så bra med den och visar inte naturen som den verkligen är på långt håll. Jag önskar jag hade en ricktigt bra kamera. 
Här är ialla fall några bilder.

Vy över skidbacken på Kinnekulle.

Vy över Hällekis och vänern.

Kor på bete. Innan jag kom till den här beteshagen hade jag paserat Hällekis säteri och Råbäck.
Hade tagit någrq bilder där också men dom blev inte så bra.