Yvonne Johansson

Håller på att lastträna Mallen och det går bättre och bättre för var gång. Använder en avställd kärra så länge och första gången fanns inte bommen där framme isatt (den som man binder hästen i). Han stressade inte upp sig så mycket då, men andra gången satt bommen där och hu va hemskt det var. Han blev svettig av stress och backade hela tiden ut. Men mot slutet stod han kvar i alla fall såpass länge så´n skulle hinna stänga där bak. Tredje gången gick det ännu bättre och jag fick honom stå kvar ännu längre så jag testade att skicka in honom själv i kärran. Jag fick veva några gånger bestämt med mitt speciallånga grimskaft, mot bakändan på honom så jag manade på honom. Han gick på halvvägs in vid första försöket innan han backade, men efter lite mer vevande så skickade jag in honom helt själv. Jag lyckades flera gånger att få honom att gå in själv, men några gånger imellan fick jag följa med in. Milles ägare har också ridit 2 ggr på honom men nu sista gången kändes han inte ok, ialla fall inte som jag tyckte när jag hoppade upp på honom mot slutet. Milles ägare tyckte inte heller det förra gången men när jag hoppade upp så kändes han rätt så ok ändå då. Lyckades få honom att göra galoppombyte som hette duga, fast han inte är så mycket riden, men Milles ägare hade mjukat upp honom före. Han mår som bäst när det är kallt och vinter. Då orkar han trampa under sig och är mer på hugget och älskar att hitta på hyss. Mot varmare tider och på sommaren hamnar han på bogarna och får ont om han rids. Han orkar inte bära upp sig och belastar då sin gamla skada han fick som 2-åring. Min värk som jag har i mina muskler ändrar på sig också vid olika årstider. Vinter tid blir jag fruktansvärt stel och sträcker mig lätt. Då sover jag i full mundering på nätterna så jag ska kunna röra mig igen på morgonen utan att riskera gå av på mitten, ha ha ha. Och jag dushar ricktigt hett och smörjer mig med liniment. Sommartid det är då om jag har otur får gräslig värk som kan sprida sig till varenda muskel i kroppen. Jag blir lätt svett på sommaren och svetten kyler ner mig lätt så jag får ont. Jag också på sommaren klä mig i plagg som torkar upp fukt och som håller värmen samtidigt. Smärtan känns ung. som om jag bränt mig på bränn-nässlor eller stucken av flera bin, fast lsmärtan sitter i musklerna. Jag har undrat ofta hur Mallen känner sin smärta. Om han känner något liknande på sommaren. Han visar inga tecken på värk om han får vila oich ha det bra, men om han ansträngs så syns det direkt, förutom på vintern då han är en helt annan häst.


Här är några bilder på Mallen staknignsskada. 1:a bilden till vänster visar skadan när den är iordninggjord på skara vet.inrättning. Det syns inte hur djup den är men man kan ana springan till vänster. Skadan var lika djup som längden från fingertopparna till handleden, och det tog ca 4-5 månader för såret att växa ihop. Bilden till Höger visar ärret när det växt ihop. Det fattas en stor bit av bröstmuskeln på Vänster sida mellan frambenen samt en bit bakom benet där sadelgjorden sitter. Han körde rejs i hagarna som unghäst och sprang så fort ibland eller rätt ofta så han inte hann att stanna i tid innan han kom till staketet. En månad innan han fick den här skadan hade han galopperat över en stubbe och trampat ner över kanten så skinnet över kotan hade skalats av så sporren på kotan tittat fram. Han kunde lika gärna ha kapat av senfästena då. När han fick den här skadan så sprang han på en hörnstolpe på ett branddammstaket som fanns runt en gammal uttorkad branddamm på den gården sommarbetet var. Det var ingen som hade sett hur det gått till men efter mycket letande hittade jag rester av hår och annat sekret efter sårskadan på hörnstolpen. Jag får vara glad att han inte fick allvarligare skador så vi fick få lite roligt ihop ialla fall. Gamla skador blir ju alldrig bättre med åldern och till sommaren fyller han 19 år.